Min man kan!!!!
Sovit urdåligt inatt, men när klockan ringde, var jag supertrött. Stängde av och slumrade en stund. Var ändå på jobbet 5.40. Full fart direkt med redigeringsjobb.
Ringde pappa ca 9.30 och allt var bra. Gjort tidskrifterna på biblioteket och så har jag pratat med många kollegor :) Man måste ju hålla igång den sociala biten på jobbet.
Har haft himla ont i ryggen idag och jag vet inte varför. Tur att det hjälpte med Alvedon.
Så ringde jag hem och Inge sökte jobb och Fia läste. Bad Inge göra köttbullar. Men det kan jag ju inte, blev svaret. Jag har aldrig gjort från början, bara stekt dem när du varit klar. Jag berättade hur han skulle göra och så sade jag att han och Fia kunde äta för jag hade ju ätit lunch och ville bara ta något lätt när jag kom hem.
Blev en kort promenad på lunchen och i en av dammarna såg jag och en arbetskamrat en liten sothöneunge. Men så såg vi något mer!! En råtta som simmade!!!
Varit varmt och lite blåsigt. Vi satt ute och fikade på eftermiddagen. Därefter packade jag snart ihop och gick till min cykel. Då hör jag någon säga: Ta på dig hjälmen ordentligt nu!!! Vände mig om och såg Per. Per jobbade som gårdsskötare hemma hos oss för många, många år sedan. En mycket trevlig kille. När han och hans fru fick barn, fick de låna lite prylar från oss. Oh, fy jag glömmer aldrig när han kom tillbaka med bäbissakerna för han hade hört att vi väntade barn, men inte fått veta att vår Henrik dog i min mage. Han blev så himla ledsen och visste inte riktigt hur han skulle bete sig. Men vi hjälpte honom genom att vi kramades allihop.
Per och hans fru separerade för många år sedan och nu bor han inte långt från oss. Men vi ses inte alls så ofta. Att han var utanför min arbetsplats idag, beror på att han arbetar som målare och hans företag har i uppdrag att slipa och måla alla parkbänkar på Universitetsområdet.
Fia ringde när jag satte mig på cykeln. Hon sade att hon skulle ringa när vi skulle sätta på potatisen. Hann inte säga varken bu eller bä förrän hon lagt på. Jag tog vägen till vårt köpcentra och så hem. Gick direkt in till pappa. Han hade ätit fryst mat idag. Hjälpte honom med TV:n innan jag gick hem.
Gissa vad Inge gjorde?!?! Jo, han hade kokt potatisen, stekt köttbullarna och gjort sås. Och vilka köttbullar!!!!! Mums alltså! Så nu får han ta över den maträtten också :))) Jag var ju tvungen att smaka, som ni säkert förstår. Och den snabbsaltade gurkan som jag lade in igår, var supergod till.
Pappa ringde och bad mig köpa en sockerkaka åt honom imorgon, men jag sade att jag skulle fråga Fia om hon inte kunde fixa en i stället.
Det gjorde hon ikväll!!! Och den blev också supergod. Pappa får halva imorgon. Bättre att vi gör så. Hoppas att han blir glad!
Nu ikväll åskar det från flera håll och regnet började nyss.
Maria ringde nyss. De var ute och letade svamp, men hittade ingen. Men Lasse och Viktor är så gulliga, så de ger mig det de hittade häromdagen. Så rörd jag blir alltså. Sådant värmer långt in i hjärtat.
Jag är verkligen omringad av underbara människor.
Ringde pappa ca 9.30 och allt var bra. Gjort tidskrifterna på biblioteket och så har jag pratat med många kollegor :) Man måste ju hålla igång den sociala biten på jobbet.
Har haft himla ont i ryggen idag och jag vet inte varför. Tur att det hjälpte med Alvedon.
Så ringde jag hem och Inge sökte jobb och Fia läste. Bad Inge göra köttbullar. Men det kan jag ju inte, blev svaret. Jag har aldrig gjort från början, bara stekt dem när du varit klar. Jag berättade hur han skulle göra och så sade jag att han och Fia kunde äta för jag hade ju ätit lunch och ville bara ta något lätt när jag kom hem.
Blev en kort promenad på lunchen och i en av dammarna såg jag och en arbetskamrat en liten sothöneunge. Men så såg vi något mer!! En råtta som simmade!!!
Varit varmt och lite blåsigt. Vi satt ute och fikade på eftermiddagen. Därefter packade jag snart ihop och gick till min cykel. Då hör jag någon säga: Ta på dig hjälmen ordentligt nu!!! Vände mig om och såg Per. Per jobbade som gårdsskötare hemma hos oss för många, många år sedan. En mycket trevlig kille. När han och hans fru fick barn, fick de låna lite prylar från oss. Oh, fy jag glömmer aldrig när han kom tillbaka med bäbissakerna för han hade hört att vi väntade barn, men inte fått veta att vår Henrik dog i min mage. Han blev så himla ledsen och visste inte riktigt hur han skulle bete sig. Men vi hjälpte honom genom att vi kramades allihop.
Per och hans fru separerade för många år sedan och nu bor han inte långt från oss. Men vi ses inte alls så ofta. Att han var utanför min arbetsplats idag, beror på att han arbetar som målare och hans företag har i uppdrag att slipa och måla alla parkbänkar på Universitetsområdet.
Fia ringde när jag satte mig på cykeln. Hon sade att hon skulle ringa när vi skulle sätta på potatisen. Hann inte säga varken bu eller bä förrän hon lagt på. Jag tog vägen till vårt köpcentra och så hem. Gick direkt in till pappa. Han hade ätit fryst mat idag. Hjälpte honom med TV:n innan jag gick hem.
Gissa vad Inge gjorde?!?! Jo, han hade kokt potatisen, stekt köttbullarna och gjort sås. Och vilka köttbullar!!!!! Mums alltså! Så nu får han ta över den maträtten också :))) Jag var ju tvungen att smaka, som ni säkert förstår. Och den snabbsaltade gurkan som jag lade in igår, var supergod till.
Pappa ringde och bad mig köpa en sockerkaka åt honom imorgon, men jag sade att jag skulle fråga Fia om hon inte kunde fixa en i stället.
Det gjorde hon ikväll!!! Och den blev också supergod. Pappa får halva imorgon. Bättre att vi gör så. Hoppas att han blir glad!
Nu ikväll åskar det från flera håll och regnet började nyss.
Maria ringde nyss. De var ute och letade svamp, men hittade ingen. Men Lasse och Viktor är så gulliga, så de ger mig det de hittade häromdagen. Så rörd jag blir alltså. Sådant värmer långt in i hjärtat.
Jag är verkligen omringad av underbara människor.
Kommentarer
Trackback
