En dag till eftertanke
Imorse gick jag upp före klockan 7. Kom ingen tidning, men jag satte mig och skrev i min fysiska dagbok vad som hänt igår. Inge kom upp och han insåg att det inte var någon idé att lägga sig för det var någon biltävling kl. 7.45. Efter en stund frågade han mig var tidningen var. Men lille vän, det är söndag idag svarade jag :))
Fia kom upp omkring klockan 8. Hon är ju också tokig i dessa biltävlingar. Jag lyssnade på "Ring så spelare vi" fram till klockan 9. Då tog jag en dusch och så gjorde jag mig iordning. Inge fixade frukosten. Ringde till pappa och sade att jag skulle höra av mig efter frukosten.
Maria ringde och allt var bra. Vi skulle försöka ses idag, men hon kunde inte säga när.
Jag gick in till pappa när jag var klar. Sedan åkte Inge, Fia och jag till Tornby. Inge och jag köpt nya långbyxor och Fia köpte sig en jacka. Hem och tog en fika!
Sedan åkte vi och köpte en ny golvlykta till hallen. Därefter med tipset. Sammanstrålade med Maria och nye killen på parkeringen vid vårt köpcentra. De följde sedan med hem och drack kaffe. Han var jätte trevlig :))
De skulle gå på damfotboll och Maria skulle hämta varmare kläder, så de åkte vid 14-tiden.
Fia och jag kollade på fredagens avsnitt av "Hem till gården". Därefter åkte vi alla tre till kyrkogården. Vi gick först till mammas (farmor, farfar och faster ligger också där; familjegrav) grav. Fick se min andra faster där, så vi tog det lugnt. Men så sade jag: Nej, nu går vi fram. Precis då gick hon, men hon vände sig om och jag vinkade + att jag ropade på henne, men hon gick. Så vände hon sig om igen och jag gjorde om samma sak, men hon gick. Orkade inte att springa ifatt henne. Lade en liggare och satte ner lyktan som vi hade satt ett ljus i. Det blev så fint. Sedan gick vi till Minneslunden, där vår son, Henrik, ligger. Tände ett ljus för honom. Förstår inte att det är 22 år sedan, men åren går. Saknaden finns för alltid i våra hjärtan.
När vi kom hem, ringde jag direkt till min faster. Och som vanligt började hon att hacka på mig. Då bad jag henne att vara tyst! Jag har inte ringt för att få skäll utan jag har ringt för att jag vill höra hur det är med dig. Så sade jag att vi såg henne på kyrkogården. Jag är säker på att hon såg oss, men inte låtsades om det. Ja, hon är lite egen, men hon är faktiskt 91 år! Vi pratade i över en timme och så avslutar hon med att säga: Glöm bort mig! Hör du du, sade jag! Jag glömmer inte någon och jag vill att du ringer hit om du behöver hjälp med något. Men hon har hela tiden bortförklaringar.
Fia lagade middagen idag, som blev tacotårta. Jätte gott alltså.
Nu har Fia och jag varit inne hos pappa och ställt in kanalen på boxern. Han vill se Barcelona ikväll :)
Har tänt ljus här hemma också och de brinner för våra nära och kära.
Kramizzar!
Fia kom upp omkring klockan 8. Hon är ju också tokig i dessa biltävlingar. Jag lyssnade på "Ring så spelare vi" fram till klockan 9. Då tog jag en dusch och så gjorde jag mig iordning. Inge fixade frukosten. Ringde till pappa och sade att jag skulle höra av mig efter frukosten.
Maria ringde och allt var bra. Vi skulle försöka ses idag, men hon kunde inte säga när.
Jag gick in till pappa när jag var klar. Sedan åkte Inge, Fia och jag till Tornby. Inge och jag köpt nya långbyxor och Fia köpte sig en jacka. Hem och tog en fika!
Sedan åkte vi och köpte en ny golvlykta till hallen. Därefter med tipset. Sammanstrålade med Maria och nye killen på parkeringen vid vårt köpcentra. De följde sedan med hem och drack kaffe. Han var jätte trevlig :))
De skulle gå på damfotboll och Maria skulle hämta varmare kläder, så de åkte vid 14-tiden.
Fia och jag kollade på fredagens avsnitt av "Hem till gården". Därefter åkte vi alla tre till kyrkogården. Vi gick först till mammas (farmor, farfar och faster ligger också där; familjegrav) grav. Fick se min andra faster där, så vi tog det lugnt. Men så sade jag: Nej, nu går vi fram. Precis då gick hon, men hon vände sig om och jag vinkade + att jag ropade på henne, men hon gick. Så vände hon sig om igen och jag gjorde om samma sak, men hon gick. Orkade inte att springa ifatt henne. Lade en liggare och satte ner lyktan som vi hade satt ett ljus i. Det blev så fint. Sedan gick vi till Minneslunden, där vår son, Henrik, ligger. Tände ett ljus för honom. Förstår inte att det är 22 år sedan, men åren går. Saknaden finns för alltid i våra hjärtan.
När vi kom hem, ringde jag direkt till min faster. Och som vanligt började hon att hacka på mig. Då bad jag henne att vara tyst! Jag har inte ringt för att få skäll utan jag har ringt för att jag vill höra hur det är med dig. Så sade jag att vi såg henne på kyrkogården. Jag är säker på att hon såg oss, men inte låtsades om det. Ja, hon är lite egen, men hon är faktiskt 91 år! Vi pratade i över en timme och så avslutar hon med att säga: Glöm bort mig! Hör du du, sade jag! Jag glömmer inte någon och jag vill att du ringer hit om du behöver hjälp med något. Men hon har hela tiden bortförklaringar.
Fia lagade middagen idag, som blev tacotårta. Jätte gott alltså.
Nu har Fia och jag varit inne hos pappa och ställt in kanalen på boxern. Han vill se Barcelona ikväll :)
Har tänt ljus här hemma också och de brinner för våra nära och kära.
Kramizzar!
Kommentarer
Trackback
